Förklaring

Vad är en lagerbeställningspunkt?

Inventory Reorder Point (ROP) är ett kritiskt mått för lagerhantering som indikerar lagernivån vid vilken en ny order ska läggas för att fylla på lagret innan det tar slut. Detta hjälper företag att undvika stockouts och säkerställer att de kan möta kundernas efterfrågan utan överlager.

Hur beräknar man omordningspunkten?

Omordningspunkten kan beräknas med följande formel:

Reorder Point (ROP) beräknas som:

§§ ROP = (Average Daily Consumption \times Lead Time) + Safety Stock §§

där:

  • § ROP § — Beställningspunkt
  • § Average Daily Consumption § — Den genomsnittliga mängden lager som säljs eller används per dag.
  • § Lead Time § — Den tid (i dagar) det tar för en ny beställning att komma fram efter att den har lagts.
  • § Safety Stock § — En extra kvantitet av inventarier hålls till hands för att minska risken för lagerförluster på grund av osäkerhet i efterfrågan eller utbud.

Exempel:

  1. Genomsnittlig daglig förbrukning (§ Average Daily Consumption §): 10 enheter
  2. Ledetid (§ Lead Time §): 5 dagar
  3. Säkerhetslager (§ Safety Stock §): 20 enheter

Med hjälp av formeln:

§§ ROP = (10 \times 5) + 20 = 50 units §§

Detta innebär att när lagernivån når 50 enheter bör en ny beställning läggas för att undvika att ta slut i lager.

När ska man använda kalkylatorn för lagerbeställningspunkter?

  1. Inventory Management: För att upprätthålla optimala lagernivåer och undvika lageruttag.
  • Exempel: Återförsäljare kan använda den här kalkylatorn för att avgöra när populära föremål ska beställas om.
  1. Supply Chain Optimization: För att effektivisera supply chain-processen och minska lagringskostnaderna.
  • Exempel: Tillverkare kan beräkna beställningspoäng för att säkerställa att de har tillräckligt med råvaror för produktion.
  1. Efterfrågeprognoser: För att justera lagernivåer baserat på förändrad kundefterfrågan.
  • Exempel: Säsongsbetonade företag kan använda den här kalkylatorn för att förbereda sig för toppförsäljningsperioder.
  1. Finansiell planering: För att hantera kassaflödet genom att minimera överskottslager.
  • Exempel: Företag kan undvika att binda kapital i osålda aktier.
  1. Driftseffektivitet: För att förbättra den totala operativa effektiviteten genom att säkerställa snabb påfyllning av lager.
  • Exempel: Restauranger kan beräkna ombeställningspoäng för ingredienser för att säkerställa att de aldrig tar slut under rusningstid.

Praktiska exempel

  • E-handelsföretag: En onlinebutik kan använda den här kalkylatorn för att avgöra när populära produkter ska beställas om, vilket säkerställer att de alltid finns i lager för kunderna.
  • Tillverkning: En fabrik kan beräkna återbeställningspunkten för råvaror för att förhindra produktionsförseningar.
  • Mataffär: En livsmedelsbutik kan använda kalkylatorn för att hantera ömtåliga varor, och se till att de har tillräckligt med lager utan att överbeställa.

Nyckelord

  • Genomsnittlig daglig förbrukning: Det genomsnittliga antalet enheter som säljs eller används per dag.
  • Lead Time: Tiden det tar från beställning tills inventeringen tas emot.
  • Säkerhetslager: Extra lager för att förhindra lagerförluster på grund av variationer i efterfrågan eller störningar i leveranskedjan.

Använd kalkylatorn ovan för att mata in dina värden och dynamiskt se förändringen av beställningspunkten. Resultaten hjälper dig att fatta välgrundade beslut om din lagerhanteringsstrategi.